Idag tog vi Saxeturen till oanade höjder.
Vi skrattade långt innan vi startade från Falköping. Alltid roligt att vara mån om de som dyker upp.
Saxe tog bestämt tag i täten och vi andra följde lydigt utmed vägarna.
Vi fick 4 minuter och 17 sekunder på fikaplatsen innan vi skrattande hoppade på hökarna igen. Solen brände och flygfält spläschade mot visiret.
Rätt som det var tog fäna slut, vi hade kommit in i Göteborg, inte vill de flyga trefiligt inte.
Vi körde upp på ett berg, där utsikten var enorm, 25 grader sa termometern.
Saxe berättade om havet för herren som jobbar på en isbrytare. Någon var lite ängslig över att jorden inte var rund, utan att man skulle falla över kanten på vattenytan, utan att bli våt.
Saxe visade oss andra det Bengt äger en stor del av. Det var stort.
Någon tyckte att saxe inte hade rätta knycket, men blev så ivrig att han slarvade bort dig själv i ett grönljus. Han återfann fattningen och hittade sig själv efter några mil.
Maten var en efterlängtad höjdare och vi njöt av mat och dryck.
Mätta och nöjda blev vi uppdelade i två gruppen. Den raka gruppen och den kurviga gruppen. Vi beslutade att den raka gruppen skulle vara hemma först.
Jag blev kurvig grupp och det blev en fantastisk åktur. Väl hemma på Våmbs rastplats, i kanten av Skövde stad, stod vi i kurviga gruppen och pratade. Då smyger den raka gruppen vinkade förbi.
Härligt att alla var nöjda och kommit hem på bästa sätt.
Kör fint och se upp för parkeringsskyltar för älgar.
Underbart tack till Viola som lånade ut färdledaren, tack Saxe för en härlig dag 
//Lena
Foto: Lena och Ann-Sofie
